Flitig som ett bi och lika trött som katten

Ja, dagen har runnit iväg i en väldig hast. Har kollat upp nyårsmenyn, ska börja med GI från den 1 januari (inget nyårslöfte bara ett konstaterande att något behöver göras) och har hittat bra för- och efterrätter. Även huvudrätten är gi-vänlig förutom potatispatén jag gjort idag som ska stå till måndag då den värms i lagoma bitar. Men lite syndande är tillåtet på årets sista dag. Lastade sedan in ved i vedstället, åkte och handlade, lagade middag först och därefter patén och sedan en estuffado, spansk kalopps som kanske blir middag i morgon eller åker in i frysen.
Satte mig ner kl 18.30 och har kollat in lite på GoogleEarth hur det ser ut i Bretagne. Vi ska ju ut på mc-semester nästa år med våra engelska vänner och det blir då troligen Bretagne eftersom det ligger bäst till för både dem och oss.
Nu ska jag gå upp och titta på några avsnitt av Seinfeld. Vi köpte säsong 1 och 2 och det är kul att kolla in alla dessa personligheter.
Känner att jag nog kommer att slockna tidigt i kväll och det kan väl vara nog så bra.

Tvåbenta kackerlackor, usch och fy för dessa kryp

Vad menar jag med detta? Jo, alla som varit på Kanarieöarna, Rhodos eller andra ställen där detta fenomen finns vet vad jag menar.

Kackerlacka - det är makens alias på de som dyker ner på oss bleka nordbor så snart vi har landat och sticker skraplotter i händerna på oss och lovar guld och gröna skogar.

Teneriffa var inget undantag när det gäller dessa påträngande personer. Vi var ju en vecka i Puerto de La Cruz och det var en lugn och skön vecka. Bra boende och lugnt på nätterna. Vi fick en fin tvårumslägenhet (hade bokat en enrummare) på höjden ovanför staden. Lagom promenadavstånd till butiker etc. Här blev vi inte antastade av andra än inkastarna på krogen men maken kom på att ha en tandpetare och ett visitkort från någon annan restaurant i beredskap så vi klarade oss relativt lindrigt undan.

När vi landande på Teneriffa fanns det ingen snö på toppen men två dagar innan vi åkte upp dit så regnade det i Puerto Cruz med följden att det var snö som föll på den 3718 m höga vulkanen. Vi skulle ju förflytta oss söderut efter en vecka och beslöt oss för att hyra en bil och ta oss ner för egen hand och inte besvära de trevliga busschaufförerna (se tidigare inlägg) som har tillräckligt att göra ändå med alla som nyttjar deras tjänster.

Det var lite jox med att få tag på en uthyrare som tillät oss att hämta bilen hos dem och lämna av den på flygplatsen (att lämna den i Las Americas gick inte men det är ju å andra sidan inte så långt från flygplatsen och tillbaka dit. Och vi fick ju tillfälle att åka buss då!). Jo, man kunde ju ha hyrt via Avis men de är ju hutlöst dyra (3 dgr+ lämning på annan plats 196 euros!)så det fick bli ett litet uthyrningsföretag istället där det kostade totalt 89.

Vi tog vägen över Teide när vi skulle ner till LA och det var en av de få dagar som det var klart väder där uppe. En helt fantastisk upplevelse som man nog får säga var höjdpunkten på resan. Vi hade funderingar på att åka upp fler gånger men det var molnigt och grått över toppen resten av veckan. Så vi fick nöja oss med att strosa runt på strandpromenaden i LA. Och det var där det hände. Den första promenaden efter att vi hade checkat in till råga på allt! Vi var faktiskt helt oförberedda och innan vi visste ordet av hade han (kackerlackan alltså) redan både hunnit sticka lotterna i nävarna på oss och själv skrapat dem åt oss också. Nu hade maken dessutom turen (?) att få alla fyra fälten lika vilket skulle innebära minst 120 euro, en digital dvdkamera, en drömresa eller 1200 euro. Jag skulle på min lott få en flaska champange eller en t-shirt (det vanliga alltså). Dessutom skulle vi få taxiresa t/r.

Alltså, vi har ju hur många gånger som helst bara gått förbi dessa människor som håller på med det här och bara skakat på huvudet åt dem men nu bestämde vi oss för att följa med för att se vad det hela gick ut på. Det var inte timeshare, det var han väldigt noga med att tala om, utan det gällde en marknadsundersökning om resvanor och om man i framtiden kunde tänka sig att resa med deras företag. Vi kom till det här stället där vi skulle få en skandinavisk representant som skulle ge oss en redogörelse för hur det hela var upplagt. Problemet var att det var sent på eftermiddagen och eftersom de slutade kl 16 så ville de att vi skulle komma en annan dag.

Vi bestämde oss för att fortsätta spelet och sa att vi kunde komma på tisdagen vilket visade sig vara en hyfsad dag för detta studiebesök eftersom det ösregnade hela förmiddagen. Sagt och gjort: vi dök upp på "kackerlackskontoret" kl 10.00 och fick tala med en norsk 24 årig yngling som stank bakfylla och började med att ta ut oss på balkongen för att han skulle kunna röka. Det blev dock för blött därute så vi flyttade in oss.

Efter lite rundsnack om hur och var vi brukade semestra åkte blocket fram och han började sitt försäljningssnack. Under de senaste fem åren hade vi lagt den här summan på att resa med olika resebolag där det mesta av deras kostnader lades på reklam, kontor, personal mm då vi i stället kunde sätta in en "Stor Summa" (100 000 el mer) på ett konto under 59 månader varefter vi skulle få tillbaka dem igen. Under tiden skulle vi inte kunna komma åt pengarna och företaget (DWVC.com) skulle ta räntorna. Fördelen för oss skulle vara att kunna resa mycket billigare med dem. En fast årsavgift och fasta priser för lägenheter med minst 4-5 stjärnor.

Ja nog lät det bra alltid förutom att vi var tvingade till att låsa våra pengar och dessutom skulle vi skriva på direkt och lämna en dispositionsavgift, visserligen med ångerrätt men pengarna skulle ju finnas på kontot. Deras argument var att vi ju skulle kunna resa billigare, vårt argument var att vi förlorade vår valfrihet. Dessutom kan vi med bra placering kunna få ut en god avkastning så att summan blir densamma. De ville inte köpa detta argument men vi stod på oss. Fast jag förstår att det är svårt för folk att stå emot. De blir bjudna på vin (försäljaren dricker inte har bara vinet i sitt orörda glas) och kanske har de tagit en öl eller två innan och där spriten går in går ju vettet ut, som man säger, så det är nog lätt att gå på försäljningssnacket.

När de insåg att vi inte var några blivande kunder blev stämningen rätt otrevlig. Den norske gutten uppförde sig faktiskt hyfat men hans chef var riktigt arrogant och spydig. Vi tackade för oss och gick för att hämta våra vinster. Jag fick mitt mousserande vin och Lars vann en vecka för 4 på valfritt hotell hos det resebolag (inte dwvc!) som sponsrade alla vinster. Själva resan får vi bekosta själva.

På kvällen läste jag "det finstilta" och upptäckte att för att få nyttja vinsten skulle vi vara tvingade att gå igenom hela försäljningsproceduren en gång till med resebolaget som betalade vårt boende. Om man inte bokade in en tid med dem så skulle man få betala kostnaden för boendet själv! Så var det med den vinsten! Men mitt vin smakade bra!

Borta bra men hemma bäst :-)

Äntligen på fast mark igen!
Jag gillar INTE att flyga. Själva flygningen är väl OK, och vi hade ju beställt Comfort Class så det var gott om plats både för rumpan och benen, men det är det här med start och landning. Usch!

Jag gillar inte heller spanjorer - och denna gång menar jag inte de slemmiga kryp som vi har i trädgården utan de med mustasch och gitarr och sura miner och arrogant uppträdande och jag vet inte allt. Jag drar inte alla över en kam utan de jag inte gillar är de som har med oss turister att göra.

Jag har ju förstått vid tidigare besök (både fastlandet och GC) att spanska busschaufförer är ett eget släkte men även expediterna, då främst de i parfymaffärerna är av en annan typ än jag själv. Har man valt att arbeta inom ett serviceyrke så är det service som gäller från det arbetsdagen startar till den är slut, det är min åsikt. Det kan så vara att man kan få en svacka när blodsockret sjunker för lågt, men inte kan man väl ha lågt blodsocker HELA DAGEN? Eller är det så att det är JAG som ger ifrån mig dåliga vibbar och får taggarna att stå rakt ut på alla andra?

På bussen i Arguinenguin (Gran Canaria 2002) blev jag kallad både det ena och det andra (på spanska förstås men jag förstod de fula orden!). I Nerja (fastlandet 2005) ville inte busschauffören ens prata med oss utan pekade bara på biljettkuren på andra sidan gatan i vilken det satt en karl som blev surare än en ättiksgurka bara för att vi ville köpa en biljett. Vi ville åka med bussen men busschauffören ville inte ge oss en biljett i bussen och biljettförsäljaren ville att vi skulle köpa den på bussen. Till slut fick ju busschauffören ge vika och ni kan ju tro att han satt och sjöng hela vägen tills vi steg av!!

En dag när vi HADE fått köpa en biljett i kuren så ville jag även ha en tidtabell och det var ju en föreställning man skulle haft filmat. Man skulle kunna tro att det var hans plånbok eller något som jag bad om. Pust, stön, pust, stön osv innan han fick fram ett litet papper ur skrivaren. Ungefär som ett långt kvitto. När jag tittade närmare på den tidtabell han skrivit ut upptäckte jag att det bara var åt ett håll. Vi ville ju helst slippa gå tillbaka så jag gick fram till honom igen och bad att få en tidtabell åt andra hållet också. Denna gång räckte det inte med pust och stön, nu var det mutter, mutter, pust, stön, mutter och hade han kunnat pinka eller skita på pappret så tror jag han hade gjort det. Om detta hade hänt EN gång så må det vara hänt men det var VARJE gång. Och bussbiljetten skulle HELST köpas av honom och inte på bussen!

Nu har jag spytt så mycket galla att jag tror det får vänta till nästa inlägg innan jag berättar vad vi gjort på Teneriffa. För där har vi gjort något som vi vägrat totalt på alla platser vi varit tidigare.

nedräkning......

Semestern har börjat och nedräkning inför lyftet är påbörjad. Köttbullarna ligger i frysen, en redan kokt skinka i kylen där bara griljering återstår - å nåt kul ska man väl ha på kvällen när man har landat efter andra lyftet. Det är ju bland det bästa att äta - en bit skinka med senap på skuren direkt efter den kommit ut ur ugnen. Fast hur varm skinkan hinner bli när man bara griljerar den vet jag ju inte. Fast jag får nog säga till killarna att ta fram den från kylen några timmar innan så den inte är helt kall rakt igenom.
Har gjort mitt pass idag hos Några Målare. 7 besökare under två timmar men det var några trevliga pratstunder och man lär sig något om andra och sig själv hela tiden. Inget som är lätt att sätta ord på så här rakt upp och ner men nyttigt och intressant.

Var inne och kollade upp temperaturen nere på Teneriffa och det är runt 20-24 grader, lagom svensk sommar - lite moln de första dagarna men det är iaf ingen risk att vi behöver använda isskrapan :)

Ska sätta mig och skriva en liten kom-i-håg lista till pojkarna. De är ju vana vid sitt numer och vi är vana vid att ha det på vårt sätt utan deras grejer överallt. Det ska kännas att komma hem! Alltid välkomna men om man inte är tillräckligt tuff så blir de i värsta fall kvar längre än nödvändigt. Nä, jag menar inte så. Jag älskar när de kommer hem. Fast det blir lite rörigt och de breder ut sig med sina kortlekar (magic för den som är initierad) och datorer. D och M har laptopar och B brukar låna min. Då är det trångt på nätet vill jag lova när Maken ska ut och surfa. Själv drar jag mig tillbaka till min alteljé om det blir för tufft. Men har de kompisar här, vilket nästan alltid är fallet, så gillar jag att prata med ungdomarna. Alltid kul att höra vad de gör, hur studierna går, om de har sällskap etc etc. Nyfikna morsan, det är jag det.

Nä nu stänger jag ner här och återkommer KANSKE nån gång under de kommande veckorna. Jag kommer inte att leta ihjäl mig efter en öppen lina ut i etern, om man säger så men om jag råkar passera ett internetcafé och lusten infinner sig.

julstöket avklarat

Ja vem mer kan säga det den 1 dec.? Men eftersom vi åker bort och inte kommer hem igen förrän 23/12 runt 21.3o (jag räknar med att det är då vi är hemma - Landvetter är INTE hemma, där ska vi ta mark runt 19.30 sen vänta på resväskan och ca 1 tim 45 min bilfärd hem) så har jag handlat och stekt lite köttbullar. Det enda som saknades på affären var kokt julskinka. Jo de hade med de var så hiskeligt stora. Vi vill ha till julafon sen ska den vara slut. Men de lovade på Konsum att det ska komma in mer skinka i veckan. Annars får väl killarna fixa det :)

Det blir inte så mycket mer jag gör inför julen. Julgröten görs ju på julaftons morgon och sen blir det bara ett väldigt enkelt julbord. Men köttbullarna är viktigast och det brukar jag göra många- fast i år blev det bara på drygt två kilo färs. Får hoppas det räcker. Vi har nåt som vi alla vill ha på julbordet och det är "Brors leverpastej" (Bror var sambo med svärmor och mycket duktig på mat). Så därför får jag skriva en lista om vad som ska inhandlas den 23:e. Man tar och finhackar ett gäng champinjoner som man sen fräser i smör, saltar och pepprar och därefter häller man på grädde. Detta får stå på spisen nån timme eller två tills det är lagom tjockt. Därefter tar man fram den goda bakade leverpastejen, skär den i ca 1½ cm skivor och lägger dem i smord ugnsfast form och häller över de gräddstuvade champinjonerna och låter detta gratinera i ugn tills det är varmt och lite brunt. Sen strör man över lite hackad persilja och äter den tillsammans med skinkan, köttbullarna och potatisen. Detta och lite lax är allt som behövs på julbordet. Fast kanske det blir en Janssons oxå som nattamat :)

Var på vernissage idag. 50 tavlor finns med och två av dem är mina. Det var roligt att så många hade målat med akryl. Tidigare har det varit mycket akvarell men nu var det inte många av den tekniken med. Sen är det så kul att se alla olika stilar. När vi träffas tycker jag inte vi verkar vara så olika men uttrycken är verkligen det. Jag ska sitta vakt nästa fredag men kommer att vara där även på onsdag. Håller på att trappa ner jobbet innan semestern. Har faktiskt hunnit ikapp lite grann och känner mig inte så stressad längre.

Imorgon ska vi bjuda bonussonen med familj på julbord på Dagsholm. Det ska bli en upplevelse. Jag har inte ätit riktigt julbord ute på hundra år. Jo, nu far jag med ljug - jag var ute med jobbet förra julen men jag var inte särskilt överväldigad då. Får verkligen hoppas att detta blir bättre. Jag ska iaf ta på mig byxor som sitter löst i midjan.

Det händer inte så mycket just nu...annat än att datorn är knepig

Jag tror min dator har blivit knäpp. Eller så har jag alldeles för bråttom för det låser sig och det går inte att stänga ner programmen med ctrl+alt+del utan jag får stänga av med knappen och jag gillar inte det. Det kan ju hända att nåt program kraschar då. Så nu ska jag köra backup till den externa hårddisken så jag inte tappar bort några av mina kort. Problemet är bara att den externa hårddisken har en usb2-port och det har jag inte på den här så det blir att ladda ner på usbminne och över till Macen och in i Lacien den vägen. Ett jäkla jobb men något som måste göras. En del av mina foton finns i Macen också men jag vet inte vilka, så det blir nog en massa dubletter men hellre det än inga bilder alls :D

Ironi är bortkastat på vissa eller så är jag inte riktigt tydlig

Jag som i vanliga fall är professionellt vänlig och glad i telefon har varit riktigt bitsk mot några stycken denna vecka. Det ringde en kille som ville ha kartmaterial i måndags eftermiddag. Han skulle fixa till en presentation att ha på tisdag morgon (!). Då frågade jag honom varför han inte väntade med att ringa till det var dags att presentera jobbet. Det var väl dumt att ha så lång framförhållning som 18 timmar. Fast jag tror inte han förstod min ironi riktigt.
En dam ringde i dag och ville ha en karta med fastighetsgränser och -beteckningar på.
-Ja, det skulle jag kunna ordna.
-Jaha, kan man få namnen på fastighetsägarna också?
-Visst.
Jag tog namn och adress men frågade samtidigt om hon kanske ville ha det via mailen istället. Nej, det var bättre med papper.
-Men kan jag komma upp och hämta det i eftermiddag (kl var då ca 11.30)
-Du kan i bästa fall få det i slutet av nästa vecka. Det är mycket i arbetslistan just nu.
-Oj, är det alltså många som ringer och frågar om sån't här?
-Ja, både allmänhet, konsulter och andra som vill ha material. Och det tar sin lilla tid med telefonsamtalen också av dem som beställer. Jag tror inte att hon heller förstod min ironi för
i stället började hon fråga om ägaren till fastigheten i början av den gata hon var intresserad av och sen den bredvid ,och den bredvid den, till hon hade fått namnen på fyra stycken.

Samtalet tog drygt 30 minuter och jag har haft ungefär i snitt 5-6 sådana samtal om dagen de senaste veckorna. Däremellan ska man försöka hinna ikapp allt som ligger efter. Nästa vecka kommer jag mot mina principer stänga in mig, stänga av telefonen och jobba över till jag känner att jag är ikapp med en del. Annars kan jag inte gå på semester med lätta axlar.
Jag har aldrig haft svårt att koppla bort jobbet när jag går utanför dörrarna men nu har det varit mycket. Jag tänker visserligen inte på varje sak som ska göras bara hur jag ska bete mig för att hinna med.

Semestern hägrar. Har fått lite tips av Kalixsyster var man kan hitta bra sortiment till hyfsade priser. Det går framåt med pojkarnas album också. Har avverkat tre av (minst) sex sidor. Sen har jag lovat att göra ett kort till en kille som skall avtackas. Han är ekonom och har hand om vår förvaltning. Det är typiskt att alla bra människor flyttar på sig. Han är Hammarbyare så jag får väl spinna på deras färger på kortet :-)
Nu ska jag gå och fixa till några goda mackor som kvällstugg. Har köpt lite goda röror. Det blir inte så torrt då även om det är döden för figuren, men va' f-n, livet går inte i retur.

Å än slant han hit å än slant han dit.~~~~

Det e' halt ute! Vintern kom med ordentlig halka. Det kom lite flingor med stormbyarna i fredags men då satt jag inne i köket och jobbade hemifrån och kunde nöja mig med att titta ut. Det eländet blev det inte så mycket med utan det vart fint väder både lördag och söndag även om det var minusgrader.

Men imorse var det ett tunt, tunt lager med snö på marken när jag gick ut. Det var plusgrader i S-sund när jag kom dit men även där började det snöa under dagen. På väg hem ringde maken och varnade för halkan nån mil söder om Färgelanda. Och han hade rätt. Halvvägs hem från Uddevalla låg en bil med bredsidan ner i diket och 5 km söder Fla stod en bil med hazarden på, framför den försökte en Volvo (troligen med sommardäck för inte ens Volvo kan väl vara så känslig för lite snö?) och försökte ta sig upp för ett litet backrön (vad konstigt skulle egentligen stavas backkrön men det är ju inte riktigt och två ord är det INTE) men han gled bara närmare diket för varje rattning som föraren gjorde. Mitt lok drog försiktigt vidare i vänsterfältet efter att jag noga kollat att inge möte var att vänta. Det är enda fördelen med denna fruktansvärda årstid, man kan se dem man möter i relativt god tid, om de nu har sett om sina lyktor vill säga.
Bärgaren stod ungefär 200 m framför Volvon, där var det ytterligare en som behövde hjälp. Jag kan inte förstå det här - först väntar man in i det längsta innan man sätter på vinterdäck och även om man har vinterdäck så kör man som om man är Stig Blomqvist eller Marcus Grönholm och tror att man behärskar det här till fulländning. Eller så kör man som den jag hade framför mig hela vägen från Uddevalla - kryper i 50, upp till 60 och kanske upp till 70 men vid möte ner till 50 igen. Och det var ingen idé att köra om, vägen har visserligen några bra omkörningssträckor men jag är en fegis, vill ha full kontroll, vilket jag inte hade idag eftersom vägbanan var full av snö och det var fruset under. Men det är samtidigt frustrerande att ha en som kör ojämt framför sig även om man själv inte skulle köra så fruktansvärt mycket fortare. Men jag låg snällt bakom och vi kom hem hela, både bilen och jag.

Och maken hade varit snäll och fixat ett nytt styre till min nya fina cykel. För jag tyckte att de som var original var lite för högt, MBTkänslan försvann liksom. Men nu är den så fin så fin.

Har målat lite det senaste också. Om intresse finns kan man se de senaste målningarna här.
Klicka vidare in på Galleriet.
Jag ska göra om lite på hemsidan för länkarna i galleriet försvinner på högersida. Men tiden på kvällarna försvinner så fruktansvärt fort och jag försöker att varva ner med en bok i sängen runt halv tio eftersom jag behöver min skönhetssömn så väl.

bytt, bytt kommer aldrig igen

Den svarta var inget vidare att cykla på så nu blev det ett byte till en röd. Snygg är den också. Men makens MTB är rolig att cykla på så nu hoppas jag på den här nya, det är ju samma upplägg, fast hur jag ska klara att hålla hans tempo med endast 21 växlar får framtiden utvisa ;-)

åh, jag har varit rolig utan att nån förstått det

Jag kör inte långsamt. Faktiskt så håller jag för det mesta hastighetsgränsen, och då inte för att jag ska riskera att köra för fort, utan snarare för att jag inte vill köra för långsamt! Nä, jag har nog i stället svårt att inte köra för fort och då är det bra att jag har en farthållare i min bil. Idag, efter att jag hämtat min cykel, så kör jag hemåt och sätter farthållaren på ett litet snäpp över 90 eftersom bilen enligt GPSen håller 90 när min hastighetsvisar visar 92 sådär. Vi har fartkameror utefter vägen och det är helt OK att det är så, fast ibland undrar jag om de gör så stor nytta. Det kommer flera bilar som kör om och man ser deras bromsljus när de närmar sig en kamera. Vad är det för nytta att hålla på så? Man kanske kommer fram nån minut fortare men det drar en hisklig massa mer bränsle, där har du rätt syster.

Och nu är det ju bra att hålla hastighetsgränsen och det är bra att ha mobil när man har en make som sällan håller den, hastighetsgränsen alltså. För på hemvägen hade trafikpolisen hittat ett ställe där man kunde stå på båda sidor av vägen och hålla koll på alla bilister. Nu tror jag inte att de hade fartkontroll utan mest en vanlig koll och jag blev inte stoppad. Men jag ringde till maken och varnade honom eftersom jag visste att han skulle åka samma väg hem strax efter mig. Mig släppte de snällt förbi utan att vilja ha in mig i fållan och maken hade samma tur för när han körde förbi då hade de redan tröttnat och höll på att packa ihop och ge sig iväg.

Till nåt helt annat.
Jag läser ju allt som oftast om god mat uppe i Norrland men här doftar det ljuvligt för tillfället. Tog fram en lammstek ur frysen igår och den har jag benat ur idag och styckat i småbitar som jag gjort två olika grytor av. Jag ÄLSKAR lammkött! Det är nog det bästa kött jag vet. Min kokbokshylla - som för övrigt är ungefär en meter och sist jag räknade drygt 60 böcker - innehåller några böcker av Carl Butler, bl.a en med lammrecept och en med kycklingrecept. Det är de bästa kokböckerna jag har. Jag är överförtjust i Carl Butlers recept! Steken idag blir två grytor av lite olika karaktär, en gulasch och en toscansk. Bra mat att ha med till jobbet, nästan aldrig någon grädde i utan bara gott spad. Jag återkommer med smakrecension senare. Jag brukar skriva i boken vad jag tycker om receptet. Det är bra vägledning nästa gång jag ska ha något som kan passa när man ska ha gäster eller så.

Systra mi är orolig...

..för att jag ska cykla för fort! JAG? Som blir anklagad för att riskera att få p-böter när jag kör på motorväg - och där har jag inte ens mötande, bara andra som ska åt samma håll!
Nä, du Kalixsyster, jag ska nog ta det lugnt, även om cykling sitter i märgen när man väl lärt sig det. Och det här med växlarna ska nog gå bra också. Vid lånet av makens MTB i helgen så körde jag väl på allt från 8 och uppåt. Det är ju lite krixigt det här, på vänster sida växlar man mellan framdreven och på höger mellan bakdreven. Så när växlarna på höger sida tar slut vid 8 så är det dags att köra in nr 3 på vänster. Har inte riktigt förstått hur det går till men det viktiga är ju att det funkar och att man även kan växla ner när det behövs.

Ska ta en titt på Ölandsbladets bloggare innan jag stänger ner för idag. Har hört att han ska vara rent otroligt rolig.
Må gott och njut av livet, det gör jag!

Nu är det klart!

Har varit och köpt en cykel idag, 24 vxl allroundcykel. Det är nästan som att köpa ny bil. Man får inte med sig den med en gång utan den ska gås igenom helt och fullt, växlarna ska kollas, det ska på skärmar bak och fram, vattenflaska och en liten väska under sadeln där jag kan ha reservslang mm. Men den som väntar på nåt gott...osv. Nu gör det ju inget att jag får vänta, det är alldeles för mörkt att cykla när jag kommer hem från jobbet i alla fall. Om det blir gott väder i helgen ska vi ta oss en långtur.

ont i den ädla delen :(

Var ute och cyklade igår - och nej jag gjorde inget fel utan cyklade på RIKTIGT. Lånade makens MTB (allroundcykel) medan han tog sin racer och jag fick bestämma takten eftersom det var premiär för mig med cykel med växlar - och den här har 24! Det var en skön höstdag, lite kallt i vinden men det löste jag med att dra upp buffen (jag har den annars när jag åker mc) över huvudet innan jag satte på hjälmen. Vi cyklade 8 km innan vi vände, jag hade nog kunna fortsätta lite till men tänkte att baken nog fått sitt vid det laget. Ingen träningsvärk i övrigt idag men det är som sagt lite ömt på ett visst ställe!

Har satt igång att måla en abstrakt tavla med akrylfärg idag. Ska associera till hösten men det återstår att se vad det blir av det. Jag har en förebild på ett foto av några syrenlöv som jag har mixtrat med lite i photoshop. Men det är bara en förebild för än så länge är det enda som påminner om bilden bara färgen än så länge. Och jag strävar inte att den ska likna bilden den ska bara vara en inspirationskälla.
Nu ska jag ta fram en ny bok, Hennes mjukaste röst av Bengt Olsson, och krypa ner under täcket. Klockan ringer som vanligt 05.20 och jag vill nog ha minst 7 timmars sömn :-)

Hemlagat, bortalagat, serverat och klart

Läste Kalixsyrran blogg och blir lite avundsjuk på hennes matstunder: är det inte god hemlagad husmanskost, som i många fall maken tillagar, så är det något som nå’n annan tillagar, alltså restaurangmat.
Här är det en annan som står för maten, fast jag ska i ärlighetens namn medge att maken hjälper till när det är nåt särskilt, som biff bourgignon t.ex fast då endast när han har lust och då ska allt förberedas i skålar, precis som det är på TV. Och diskas undan innan man äter, det måste man. Herregud, när jag lagar maten så ser köket ut som ett slagfält och det tar jag hand om när jag är mätt och belåten, fast jag måste medge att makens sätt är bättre.
Just nu är jag mätt och belåten och köket ser inte heller ut som ett slagfält och orsaken till det är att jag köpte 4 havskräftor (240:-kg vilket blev 22:-/st för dessa = hutlöst dyrt!) till oss som kvällsmat. Till det rustikbaguette som jag bredde bregott på och hyvlade tjockt med grevéost på. Och ett glas rödvin naturligtvis. Passade på att köpa två bitar torskrygg med chevréost och någon grön sörja uppepå som ska innehålla pinjenötter, honung och basilika tror jag det var. Till det en skvätt vitvinssås. De har bra fisk i Stenungsund men den är dyr, de här två fiskbitarna tillsammans med såsen kostar mig modiga 170 kr, det är tur att man jobbar på kommunen och tjänar storkovan varje månad ;-) Men, vad är pengar egentligen? Det viktiga är väl att vi mår bra och kan unna oss de här små guldkornen då och då.

Tar just nu en paus i rensandet av diabilder. Vi hade från början drygt 1000 bilder och jag tror att jag är nere i 500-600 nu. Så snart ska jag gå upp och påbörja andra rensningen. Det gäller att rensa med förstånd. Bilder på helt oväsentliga saker slängdes obönhörligen i förstarensningen medan jag nu kommer att vara lite mer lyhörd. Det kan ju vara av intresse för någon att ha kvar dessa gamla kort. Men de måste ju kunna förmedla något till dem som ser på dem annars är de ju inget att ha.
En hel del av dem (det är nog drygt 150 eller mer) är från renovering/tillbyggnad av torpet för att kunna använda det som ett permanentboende. Många av bilderna visar hur elen och vattnet är draget i huset och det kan ju vara bra att veta om man får för sig att förändra något framöver. Inte för att vi ska göra det men man vet ju inte med ungarna om de vill göra nåt (om de nu inte säljer skiten) när de tar över efter oss. Alla dessa kort som rör huset skall jag lägga för sig. De som blir över har jag faktiskt tänkt skanna också när jag nu ska få tid till det ;-)

Vi har börjat räkna ner för semestern nu, bara drygt en månad kvar och det vet man ju hur fort det går. Man hinner ju inte påbörja en vecka innan den är slut. Det här fenomenet började för ett antal år sen men jag tycker att det blir mer och mer märkbart för varje år. Undrar när det ska avta för det måste det väl? Man säger ju att man går tillbaka till barndom igen när man blir tillräckligt gammal och när man var barn gick ju tiden fruktansvärt långsamt, eller minns jag fel? Ja, det är ju det här med minnet också..... Nä nu ger jag mig, det är ingen idé att vara filosofisk det ger inga bra svar bara mer frågor och funderingar.

Det regnar :-/

Men det var faktiskt ett tag sen så man får väl inte klaga. Och det är rätt skönt att tända lite ljus och krypa upp i soffan med en bok (eller som nu med lilla datorn). Helgen har varit avkopplande trots drygt 80 mil i bilen. Maken fick hämtat sin nya cykel i Falun. Jo, syrran, det är utan motor. Och han testade den under en timme idag, innan regnet kom. Vi åkte ner till Borlänge och bestämde att han skulle ge sig iväg söderut på en mindre väg, jag skulle titta in på Kupolen och shoppa lite och därefter ge mig iväg på stora vägen mot Ludvika/Örebro. Efter en halv timme ringde maken och sa att han inte visste var han var någonstans men jag skulle ringa när jag var färdig och han skulle försöka få fram ett ortsnamn och jag skulle programmera Lilla Gullan (det är gps.en) och ge mig iväg efter honom. Så jag handlade färdigt, gick till bilen och slog honom en signal. Hans svar var helt underbart. Han var tillbaka på nästan samma plats som jag släppte av honom på, alltså i Borlänge! Cykeln hade gått bra men det var alltså värre med navigationen. Men det är inte lätt när man är i okända trakter och skyltningarna anger platser man aldrig hört talas om. Tur att vi har telefoner - OCH Gullan!

Lycka

Tänk va' gla' man kan bli av ett nytt nagellack! Och så förbannad man blir när man målat färdigt (med torktid emellan lagren, förstås) och man stöter i och det blir ett märke på en av naglarna.

Jag har aldrig trott att jag skulle gilla det här med mörka naglar och när jag körde med förlängningar så hade jag det bara rent naturellt, även när mina egna växt ut och det bara var ett gelelager på som hindrade dem att gå av. Det blev för dyrt i längden att fixa till dem så nu kör jag med kortkort i stället. Och nagellack för att hindra dem att flisa sig. Kalixsyrran fick mig att tända till på det här med färg då jag såg det på henne på ett foto. Jag tyckte det var fräckt och köpte ett mörklila lack. Nu har jag ett riktigt mörkt rött som är skit att måla på, det flyter ut överallt och är besvärligt att ta bort. Dessutom flagar det lätt, även med överlack. Igår köpte jag det här mörkbruna eller vad det nu är för färg. Jag slog på stort och köpte ett OPI tror jag det heter för 140 spänn. Tre lager målade jag men tror att jag kan klara det på två när jag lärt mig det här ordentligt!
Hörru syrran vilken färg kör du med? Är det svart? Och vilken färg är det? Många frågor kräver en del svar.
Må gott i cyberrymdem, imorgon åker maken och jag till Leksand efter att ha mellanlandat i Falun för att hämta en cykel han inhandlat via nätet.

Vinterförvaring

Nu har jag äntligen fått in växterna som jag vill ska överleva vintern. Pelargoner och änglatrumpeter står nu nere i gäststugan där värmen för tillfället är satt till strax under +10. Det blir väl en chock för dem som vanligt runt jul då sönerna kommer hem och temperaturen stiger under en till två veckor. Men jag får väl försöka komma ihåg att ge dem lite extra vatten just då, inte sönerna utan blommorna naturligtvis.

Det är konstigt det här med att klippa ner en växt. Man behöver ju vanligtvis inte fler men det är förbaskat svårt att slänga de grenar som skulle kunna ge en ny fin planta. Har sparat undan två skott sen tidigare och ett av dem är redan bortlovat men nu har jag satt ner tre extra bitar i vatten. De står ute på altanen men jag tror jag får ta in dem snart annars är det risk att jag glömmer bort dem och det fryser sönder.

Pelargonerna klipps ju inte ner nu och det är svårt att ta in dem eftersom de blommar ännu. Till våren får jag nog ta upp dem till huset i februari och fixa med dem, då kanske de blommar lite tidigare än de gjort i år. Jag tog inte fram dem förrän i juni och de började inte blomma förrän i slutet av juli eller om det var i augusti. De stod ju ute och det har ju regnat en hel del så de har inte varit så där väldigt fina förrän nu i höst. Jag vet inte riktigt hur man skall göra med pelargoner för det är först nu på senare år som jag har börjat gilla dem. Det verkar vara en tacksam blomma.

Har även hunnit med att gå en liten sväng i skogen. Men man får vara vaksam och ha på sig nåt som lyser ordentligt för de här gubbarna som sitter på pass kan man ju inte lita på. De skjuter nog på allt som rör sig. Nu var det inga jägare ute där jag var. Men svamp fick jag tag i. Trattisarna är ju växtvilliga så här års och de finns i överflöd. Nu tog jag bara lite eftersom det skulle bli lagom till en paj. Så nu står det en svamp- och ruccolapaj på avsvalning. Den blir till lunchmat i veckan. Dessutom gjorde jag en paj/kaka på resten av våra päron. Lade dem i pajskal och hällde på en blandning med ägg, socker och philadelfia. Hoppas det smakar gott. Kanske skulle jag haft i nåt annat men jag har aldrig gjort en päronpaj/kaka tidigare och jag hade inget recept. Men den som lever får se. Provsmakning i morgon. Det gäller att njuta av livet.

Ett, tu, tre...Yxan fick göra jobbet ;-)

Ett
Helgen blev ju som sagt inte riktigt som jag tänkt mig. Akvarellexperiment skulle det bli och då såg jag framför mig stort pappersark och yviga penseldrag, pigment som blandade sig med vattnet och varandra och jag vågade ta ut svängarna ordentligt.
Strö salt på lite färg var vad det blev. Det har väl nästan alla som ens tagit i en pensel prövat, eller?? Detta var vad vi hann med under lördagen.
Fredag fick vi pröva på akvarellmonotypi. Man skulle använda sig av två bibelpapper där det ena skulle vara fuktat och därefter torkat innan man började med att lägga färg på det papper som inte hade varit fuktat och därefter trycka det nu torra papperet ovanpå och få fram strukturer i papperen. Typi= tryck och mono=en så 'ett tryck' var vad man fick fram.
"Birgitta demonsterar akvarellmonotypi, den som vill får testa själv..." Jaha, nu var det så att Birgitta tydligen aldrig gjort det här själv innan. Så det blev ju mer ett experiment för henne än för oss. Och inte hade hon förberett något heller varken den arbetsplats hon behövde för detta eller att blöta och lägga papper på tork. Det här visade sig vara upplägget för hela helgen. INGA förberedelser överhuvudtaget.

Två
Kaffet var slut och jag beställde ett par kilo från 'coffeonline' varifrån jag beställde sist gång. Detta var den 2/10, alltså för två veckor sen. Jag fick en orderbekräftelse (troligen automatgenererat i programmet) där det stod leveranstid, lite om faktureringen etc. och sen har jag inte hört NÅ'T. Jag har mejlat, försökt ringa men jag tror nu att företaget konkat.

Tre
Jobbade hemma igår och då ringde en tjej från jobbet och frågade om jag kunde göra henne en privat tjänst. De hade beställt en grej från Kaminhuset här i Färgelanda och hon undrade om jag kunde hämta den åt henne. Hon bor på Tjörn så det blir ju lite långt. Visst, inga problem, men du har väl sagt till, så den är klar att hämta. Ja, den skulle finnas där idag. Jag gav mig av in till samhället, kommer in på Kaminhuset och inte f-n finns prylen hon skall ha där. Jag fick vänta på en kille som SNART skulle komma och när han kom så ställde han sig och klippte till en bit plåt, bockade den och svetsade ihop den. Under tiden jag var där! och för det fick lilla Katrin betala 250 pix! Och jag var sur som bara den för att jag fått vänta och för att jag tyckte det var ett hutlöst pris på en liten bit plåt!

YXAN är bra att ha! Jag använde den för att avreagera mig och det tog nästan en timme innan jag satte fast den i huggkubben och gick in igen. För varje gång jag måttade ett hugg i vedträt så tänkte jag på Birgitta, coffeeonline och nån gång även på den nervöse stackaren som såg mitt sura anlete på Kaminhuset. Men nu har lugnet lägrat sig igen. Jag kan säga som mellansonen surt sa när vi retade honom lite när han var sur. - Jag e' gla :(

Får nog tänka över det här lite mer...

Helgen blev inte riktigt som jag tänkt mig men jag kan säga så här:
Vi fick väldigt god mat!
Resten får jag nog tänka på i några dagar och låta det smälta in lite.

Nu är jag igång igen

Går, som jag nämnt tidigare, på kurs på torsdagar (olja) och skall nu på i helgen frossa i akvarellexperiment ute på Bohus-Malmön. Det är jättespännande. Har semester i morgon fast vi inte skall vara där förrän kl 17.00. Det gäller ju att förbereda sig ordentligt och verkligen ta ut allt som går ur den här helgen för sen är det ju ett tag till innan det är ledigt igen. Inte förrän i december men å andra sidan är det ju en hel månad ledigt då :-)
Angående experimentet i helgen har jag lyckats få med mig en jämlike och det är extra kul. E har målat förr i tiden men slutade för ca 15 år sen efter en annan kurs som hon gick då. Tyckte inte att hon dög eller nåt sånt. Hon är inhyrd på jobbet och jag har henne som handledare. En kul tjej, alltid positiv, finns ingen som är besvärligt. Jag har visat henne min hemsida och talade om att jag funderade på den här kursen och hon tände till och tyckte det verkade kul. Så nu har jag någon jag känner med mig. Det är alltid lite roligare.
Så imorgon skall jag ligga och dra mig ordentligt, gå upp och duscha, packa det jag behöver och bara njuta. Återkommer hit efter helgen.

Skilsmässan är ett faktum

Maken och jag har beslutat oss för en prövotid på två månader. Vi har stått ut i en himmelens massa år nu, från den tiden då världen var svart/vit till den blev mer färgglad och nu är den helt svart. För två veckor sedan släckte de ner det analoga nätet även för oss här på västkusten. Jag tror att vi var de sista som kunde se analog TV De lämnade dock sändarna i Bäckefors och Trollhättan så vi har faktiskt kunna se på TV1 under dessa två veckor - men nu är det slut. Jag tycker det skall bli spännande.

Om, jag säger OM, vi skall köpa en box, ny antenn och ny TV så kommer den i vilket fall som helst inte att placeras i sovrummet där vi haft den gamla. DET tycker jag är skönt. Jag vill hellre läsa en stund på kvällen än titta på TV. Visst kan jag titta om det är något speciellt. Men allt som är bra börjar antingen för tidigt, runt 19-20 sådär, eller för sent, runt 22 och därefter. Man kan ju inte börja titta på ett program som börjar kl 22.15 håller på 1 timme när man har en väckarklocka som börjar gala kl 05.20. För mig blir det då för få timmar sömn för man somnar ju inte med en gång. Om nu inte programmet visar sig vara så tråkigt att man zzzoomnarrzzzzzzzzzz........

Jag är en helt okänslig diktator när det gäller...

Invandringen har satt fart och jag är värre än Saddam för jag visar ingen nåd överhuvudtaget. Amnesty tycker nog att jag är den värsta tyrann som sett dagens ljus men vad skall man göra när man invaderas av alla dessa som tycker att vårt hem är det bästa hotell de någonsin har sett. Här finns värme, massor med liggplatser och dessutom god mat - i alla fall tycker man det om man är en liten mus. Och möss det har vi nu i massor. Jag har jobbat hemma idag och vittjat musfällan ett otal gånger. Jag tror det är uppe i tvåsiffrigt nu. Och vad gör vår musjägare???

Nya konstigheter

Torsdagskvällar ägnar jag för tillfället åt att lära mig måla med oljefärger. Har gått några akvarellkurser tidigare men måste säga att det här slår allt och inte är det själva målandet jag tänker på utan läraren. Hon är väldigt kreativ i sin kritik. Talar verkligen om vad hon tycker vilket är väldigt bra. Jag går ju faktiskt kurs för att lära mig.
De kursledare jag haft tidigare har varit jätteduktiga men har inte kunnat eller kanske inte riktigt vågat ge kritik. Men den jag har nu hon säger vad hon tycker är fel och hur man kan lösa det. Kanske är det lättare med akryl och olja som vi målar med nu. Man kan ju faktiskt rätta till om det är nåt som inte blir som man tänkt sig. Just nu har jag två målningar på gång och det är väldigt spännande. Återstå att se om någon av dem blir tillräckligt bra att ställa ut. Det skall bli ny samlingsutställning i december. Jag har ju inga tavlor med motiv som passar för "inlandet", bara havsmotiv och det verkar inte gå hem i Vänersborg. Ja, jag vet inte vad som går hem där förresten, det vet man väl aldrig :-/

Jag får nog ställa frukten bort frukten :-)

Har alltid en skål med godis stående på mitt skrivbord. Den står så till att den som kommer in i rummet ser den och kan ta sig en liten bit om suget finns där. Själv har jag inga problem med att hålla fingrarna borta. Jag är ingen gottegris. Däremot äter jag gärna frukt och kollegan och jag brukar ha ett kuvert som vi tar ur när vi gör våra inköpsronder - och då är det enbart frukt vi handlar. Godiset köper maken som andrasortering från fabriken i Bengstfors. Oftast kostar det bara 20-30 kr för en 2 litersburk varför jag tycker att jag kan kosta på mig att ha en skål framme som jag fyller upp med jämna mellanrum.

Bredvid skålen står även vår korg med frukt som denna sensommar varit fylld med päron från min trädgård. Äpplen har det inte blivit något av men vårt lilla, lilla päronträd som maken för ett antal år sen räddade från bocken genom att spaljera under altanen har i år gett en riklig skörd. Päronen är små men ack så goda!

En kollega som alltid kommer in och pratar med oss en liten stund på morgonen brukar alltid ta några godisar med sig. HON är en gottegris och jag tycker att det är kul att alla på jobbet numer vet att de kan komma in när suget trycker på.
Häromdagen kom hon och frågade om hon kunde ta en frukt istället för hon hade varit hos tandläkaren och det var inget upplyftande besök. Visst, helt OK. Jag hade dagen innan köpt 6 st svenska äpplen som såg goda ut och hon tog ett av dem med förklaring att magen inte riktigt tålde päronen. När jag träffade på henne senare på dagen talade hon om att äpplet var jättgott. Va bra, svarade jag. Då kan jag köpa fler av dem. Varpå hon blev helt förstörd. Hon trodde att det var äpplen från min trädgård! Jag tog det med jämod, ett äpple är väl inte hela värden.

Nåja, igår var det en herre inne för att beställa en karta och han påpekade: "här var det mycket gott framme" när han såg mitt bord. Jag tänkte inte mer på det utan sa: "Varsågod, det är bara att ta" Jag trodde ju i min enfald att han menade godisarna som låg där men inte:
HAN TOG DET ENA AV MINA TVÅ ÄPPLEN! Och till råga på allt stoppade han det i fickan med kommentaren "det kan jag ta senare i dag"!

Så, nu kommer jag att ställa fruktkorgen på en annan plats i rummet för att undvika missförstånd. Godiset bjuder jag gärna på men låt bli min frukt!

Ska bara..., som Alfons sa

Varför styrs vi av alla måsten? Jag måste jobba för mitt uppehälle - vilket iofs i stort sett alla andra också måste - men jag skulle hellre stanna hemma nån dag emellanåt för att låta kreativiteten flyta. Om jag inte jobbar får jag ju inte in några pengar. Och pengar behöver man ha. Först och främst för att överleva rent kroppsligt - inga pengar ingen mat - men min hobby kostar ju lite också, jag går ju på lite kurser då och då. Kurser är inte gratis! Fast jag måste ju ärligt säga att jag haft tur med mig och fått sålt lite av mina alster och denna (lilla men ack så roliga) inkomst går ju som ett bidrag till material och kurser. Just nu är det en kurs i olja som lockar fram inspiration. Jag kan visserligen inte måla med olja hemma då maken är lite allergisk mot den lukt som blir av lösningsmedel mm men man kan ju nyttja akrylen på samma sätt. Så nu längtar jag efter lite ledig tid men:

• först måste jag handla - magen måste ju ha sitt, som sagt
• sen måste jag tvätta - ingen blir ju glad av att se mig gå som en kejsare utan kläder
• sen måste jag nog ta lite av den lediga tiden till att röra på mig - det räcker inte att gå fram och tillbaka när man borstar tänderna, man behöver lite mer motion för att kroppen skall må bra. Fast å andra sidan blir man ju hungrig när man motionerat och måste äta innan man kan göra nåt annat - usch vad lite tid det blir över!!

Är man förresten lyckligare om man kan ägna sig åt sin hobby på heltid? Då har man ju inget att se fram emot på sin fritid, hur lite man än har av den. Eller tänker jag fel?

Va´rolig man kan vara ibland

Och det direkt på morgonen oxå! På väg till jobbet passerar vi ett bygge. Det ligger på en bergknalle ute på landsbygden och jag har sett det växa från grunden och resningen av väggar mm. Har tyckt att det ser ut som en ladugård men placeringen av denna har ju inte passat in i omgivningen. Så jag har grubblat lite över vad det kan vara de bygger. Enklast vore väl att gå in till bygglovsavdelningen och fråga dem men när jag väl är på jobbet så finns inte detta objekt i mina tankar. Jag ser det och sen glömmer jag bort det till nästa gång jag kör förbi.

Idag har det kommit upp ytterligare en våning och jag dristar mig till att säga till samåkaren:
-Nu bygger de på en våning till, då kan det ju inte vara en ladugård! varpå samåkaren svarar:
-Nej, för kor kan ju inte hoppa upp på andra våningen.
Varpå jag svarar direkt:
-Jo, om det är hoppjerkor.

Antar att det bara är jag som har så barnslig humor :P

Ja, vad tänkte jag

Svar på kommentar till inlägget i "Strandfynd - eller vrakgods
Ja, vad tänkte jag? Inte riktigt det jag skrivit iaf :) Konstigt när man läser det så här efteråt är det ju inte riktigt så jag menade när jag skrev ner det.

Skall vi försöka klargöra det här:
Man kan ju göra annat än att dansa, om inte annat så behöver man kanske lite frisk luft. Och när det nu är så fin utsikt på andra sidan vägen (se bilden ovan) kan man ju tänka sig att man blir lite romantisk och vill sitta nere vid strandkanten och bara prata. Men det är ju egentligen inte en plats som vid närmare betraktande passar för att sitta och titta ut över sjön och hålla handen. Terrängen dit ner är lite oländig. Men det var ju tydligt att den inte stoppade personen som, i detta fall, förlorade skon (hoppas verkligen hon inte förlorade något annat på den platsen, det är ju bara tragiskt i så fall och inte alls romantiskt!)
Nå, jag förstod ironin i ditt inlägg, syster, men jag är så himla tråkig så jag måste bara skriva om det här och jag har ju inte ditt härliga språk så att jag kan vrida det här till en riktigt rolig historia.

Jag VILL men kan JAG?

Hittade en tidning idag som jag anmält prenumeration på. Man bara måste bli inspirerad när man har nåt sånt att bläddra i. Nu har jag ju bara sett lite av den på nätet men kunde inte hålla fingrarna borta från anmälningssidan för prenumeration. Hoppas den kommer snart. Här är ett litet lästprov:
http://www.zenitkultur.com/artist.php?id=595

WOW!

Strandfynd - eller vrakgods?

Vi var ute en kväll för några veckor sedan och finkörde med hojen. Stannade till vid dansbanan i Kåtebol som var alldeles tillbommad. De enda som dansade där nu var myggen. Dansbanan ligger väldigt vackert vid sjön och jag kan tänka mig att det har lockat både en och två lite vingligt glada människor över vägen och ner på stenskravlet som ligger mellan vägen och vattnet. Om man är för vinglig kan man lätt göra illa sig på sprängstenen. Undrar hur det gick för ägaren till denna danssko? Om hon hade något roligare för sig än att dansa resten av kvällen?

Sitt inte där och uggla!

Igår morse när jag kom ner i köket hörde jag ett ljud från altanen. Ungefär som en köldsmäll från brädorna när det varit riktigt kallt ute ett tag. Jag tittade på termometern men den visade ungefär +7 grader och jag borde varit vaken nog att inse att det inte kunde vara brädorna som lät. Så kom ytterligare en smäll och jag tände belysningen på altanen och öppnade dörren för att se efter vad det var... Där satt en sådan här och glodde på mig!
Jag stängde dörren fort som f.n och rusade in efter kameran. Och den lille rackaren satt snällt kvar medan jag knäppte den ena bilden efter den andra. Så tog jag ett oförsiktigt steg ut på altanen och då flög den iväg - rakt in i glasdörren som den redan haft möte med två gånger innan (kanske var det fler träffar men det här är de jag vet med säkerhet). Där satt den nu på altangolvet och tittade på mig och jag gick ut och försökte hitta honom i displayen - det var ju faktiskt inte ljust ute och altanbelysningen räckte inte till för mina morgontrötta ögon - då lyfte han. Helt ljudlöst flög han över huvudet på mig och ut i friheten, åt rätt håll den här gången. Altanen är överbyggd med tak men det är ju faktiskt nästan 6 m upp till nock och bara en liten kortvägg med glasspaljé och dörr. Och där försökte han ta sig igenom först. Nu kan man ju undra vad han hade inne på altanen att göra men det såg vi när det blev dagsljus. Den uppstoppade ormvråken som vi satte upp på väggen i juni för att skrämma svalorna från att bygga bo (vilket var en framgångsrik taktik) hade fått ordentligt med stryk av kattugglan. Vår fågelskrämma, som inte skrämmer alla fåglar, är helt vingbruten nu men kommer att få sitta kvar där ute ändå.

Hur, varför?????

Jag skall berätta om när jag fick min första blackout! Den inträffade IGÅR!!. Blackout och blackout det var nog snarare en släng av Altzeimer light.

Några Målare har under de senaste två veckorna haft en samlingsutställning där alla 37 medlemmarna har med 2-3 tavlor. Vi har haft öppet 4 timmar på helgen och 2 timmar på veckodagarna. Jag satte upp mig på ett vaktpass första dagen och ett sista dagen, vilket var igår. Det sista passet tog jag enbart för att det skulle bli fest en timme efter stängning. Föreningen firar 30 år i år och jag tyckte att det skulle vara ett bra tillfälle att få träffa de flesta som är med i föreningen, lära känna dem lite. Det är medlemsmöte en gång i månaden men då brukar det bara vara ca 1/3 med och det är oftast samma personer. Och jag har ju bara varit med sen i april. Så det har bara blivit två möten för mig, för det var uppehåll under sommaren.

I morse och när jag var på väg ner till köket slog det mig som en blixt från klar himmel – JAG SKULLE HA VARIT I VÄNERSBORG IGÅR!!! Jag hade glömt det totalt! Det var helt utraderat ur minnet under hela gårdagen fastän jag tänkt på det på fredagen, då vi var till Jönköping där det var husbils/husvagnsmässa och knallade in och ut ur husbilar i 6 (!) timmar. (Hade stegräknare på mig och vi gick ungefär 2 km därinne.)

Det som oroade mig mest nu på morgonen var att jag bara gått här hemma och lallat (ja, ja - tvättat, huggit lite ved och plockat in densamma, varit och hälsat på Jonas med familj som var nyligen hemkomna från Cran Canaria och handlad, lagat mat etc. Det där som man gör utöver allt annat) när jag egentligen skulle ha suttit vakt. Det är INTE likt mig att göra så.

Nu var det tur att vi skulle vara två och det är möjligt att jag haft det i mitt undermedvetna annars kanske jag hade haft huvudet med mig under lördagen. Så här i backspegeln kan man nog säga att det var något som gnagde som jag inte kunde sätta fingret på. Idag fick jag samla tankarna och börja ringa runt och be om ursäkt för mitt beteende men jag kom inte med några undanflykter eller lögner i alla fall. Jag sa faktiskt som det var och det accepterades av de jag pratade med. Vad de tänker innerst inne vet jag inte men de hade undrat lite på lördagen och även försökt ringa mig hem. De trodde att det kunde ha hänt någon olycka med bilen. Jag skäms i alla fall som en hund. Och så missade jag festen! Men det kommer fler tillfällen, hoppas jag. Och då vill jag inte bara betala utan vara med själv också :-/

With a little help from my man

Vaddå? undrar du säkert. Jo, jag har bytt torkarmotorn till bakrutan. Den gamla klappade ihop någon gång under försommaren och jag har sedan dess kört med ett torkarblad som delat min bakruta i två, som på en gammal Volvo PV, fast där var det ju fram förstås :-)
Demontering och montering klarade jag själv, har väl jobbat på LM Ericsson en gång i tiden så tummen helt i näven har jag inte. Det som var jobbigt är ju att det är så mycket plast och konstiga plastpluppar som allt är fastsatt med nu för tiden. Här krävdes det mer styrka än jag har. Så det var nu maken fick rycka in. Man är ju lite feg - tänk om det går sönder - det är mycket bättre att någon annan än jag gör sönder en grej. Jag grämer mig så förbannat och självförtroendet sjunker i stället för att jag tänker att grejen nog gått sönder oavsett vem som hållit i verktyget. Men i det här fallet gick allt galant. Inga trasiga detaljer alls. Utan en helt fungerande bakrutetorkare i stället. Och det var ju tur för idag regnar det!

Inspiration, transpiration, station och andra -tioner

Har varit på konferens i dagarna tre och det är inte klokt så trött man blir av att inte göra någonting. Man lyssnar på föredrag, pratar med likasinnade och äter gott, både till frukost, lunch och middag och fasar över alla kilon man måste kämpa bort efter en sådan session.

Träffade en kvinna igår som gav en underbar upplevelse. Vi var ett antal från föreningen som var och hälsade på en konstnär i hennes ateljé. Jag hade varit inne på hennes hemsida http://www.yvonneswahn.se/så jag var väl lite så där lagom intresserad. Men jag måste säga att det välkomnande vi fick och den generositet och värme hon visade oss, för henne, helt främmande människor var helt fantastiskt. Och bilderna på internet gör INTE rättvisa åt verkligheten. De sprakade av liv, även de som från början såg helt blacka ut. Tänk att man kan måla icke-föreställande konst så intesivt och samtidigt mjukt och nästan poetiskt. Ja, nog inser man att man har en mycket lång väg att gå, även om man tar tåget....som Yvonne sa att hon hade hoppat på för ett antal år sen och bara gjorde små avsteg från på en perrong här och en där mellan sin fortsatta resa på detta tåg. Undrar om jag hinner med det, är lite försenad pga alla kilon från konferensen som får mig att flåsa på min språngmarsch mot stationen :-)

Planerad körning.

Undrar hur en del har fått sitt körkort egentligen. Körde på motorvägen och när den tog slut var det fortfarande 2-filigt men hastigheten sänkt till 90 som jag nästan höll (lite över, om jag ska vara ärlig) Framför mig låg en liten Golf eller nåt - är urusel på bilmärken måste läsa på dem för att särskilja. I vilket fall. Golfen låg i ytterfil i ca 85 och jag kröp upp i häcken på honom. Tänkte att han nog flyttar på sig frivilligt utan att jag måste putta på honom. Men icke! Han tittade på mig i backspegeln och pekade åt höger - han ville att jag skulle köra om honom på innersidan! Idiot! Jag fortsatte bara att ligga 1 mm från hans bagagelucka utan att tuta eller blinka, bara ligga och irritera. Tyckte faktiskt att han skulle flytta på sig. Nä, nu började även hans passagerare både i baksätet och i framsätet att vifta att jag skulle köra om honom på innersidan. Jag insåg då att jag hade med en komplett idiot att göra så jag saktade in lite för att vara beredd på det värsta.
Jag förstod till slut varför han envisats med att ligga i vänsterfältet. Han skulle följa vänsterfilen där vägen delade sig, ca 2 km längre fram. Ja, så är det när man planerar sin körväg ordentligt!

Jag är nog rätt bra iaf =)

Det har skett nåt sen i går! Har börjat komma i form igen, inte så trött längre och lusten att göra nåt har börjat återvända. Kan det vara promenaden i tisdags som satte fart på denna halvgamla kropp- och knopp? Maken och jag har bestämt oss för att tisdag em/kväll skall ägnas åt promenad (jag) resp. joggning (han!) samt att vi i en dag i slutet av veckan skall ta ut cyklarna. De har stått inne i skjulet sen förra sommaren och skriker att de vill ut och få rulla lite. Jag är ju inte överförtjust i att cykla men när man väl kommit igång är det helt OK.

När vi nu var ute i tisdags så började jag att gå medan maken snörade på sig skorna. Jag hade hunnit halvvägs ner till brevlådorna (knappt 200 m alltså) när han kom susande förbi I NEDFÖRSBACKE FÖRSTÅS. Jag fortsatte knalla på och så flög f-n i mig, jag bestämde mig för att springa fram till en viss punkt. Nu skall jag i ärlighetens namn säga att det inte var längre än ca 35-40 m dit men det var iaf en springtur! OCH jag upprepade den med längre sträcka 3 ggr till! TOTALT SPRANG JAG 500 STEG. JAG! SPRANG! Och det fick jag äta upp, med råge. Kunde knappt sova på natten, knät värkte och tjocknade och var allmänt otrevligt mot mig. Köpte ett knäskydd som jag haft nu i två dagar och det verkar hjälpa. Så nu blir det snart en ny promenad - men utan spring hädanefter :-)

Apropå rubriken så hänsyftar den till jobbet. I våras fick jag överta jobbet med att namnsätta adresser i kommunen. När man skickar ett förslag på en ny adress till någon kan det ibland väcka starka känslor och åsikter, allrahelst som jag inte har så mycket lokalkännedom om Stenungsunds kommun. Det enda jag har att gå på är gamla kartor och böcker med gamla ortnamn etc. Det kan ju bli helt fel. Däremot har ingen jag pratat med varit otrevlig och några har till och med varit väldigt nöjda när samtalet är slut. I går pratade jag med en trevlig man från en av kommunens hembygdsföreningar dit jag skickat ett förslag på vägnamn. Vi hade ett långt samtal om både ditt och datt och när vi var färdiga avslutade han med: Tack för samtalet. Det har varit väldigt trevligt att prata med dig. Sånt VÄRMER! Då blir allt lättare med en gång.

Slutsats: Samtalet med hembygdsmannen och tisdagspromenaden har fått mig på fötter igen.

Må gott och njut av livet!

Solen skiner men det blåser så man får binda fast nästan allt!

Vi har verkligen prickat in semestern i år. Jag skulle vara ännu nöjdare om det inte blåste så förbaskat. Var inne och tittade på SMHI:s sida och enligt den skall det vara rätt lugnt. Fast för mig verkar det som om Gudruns kusin har hittat hit från att ha besökt norrland först! Passade även på att titta in på Danmarks motsvarighet till SMHI. Vi har ju tänkt åka dit ett par dagar och det verkar som om vi kör ner till regnet. Men om de är lika bra på att spå väder som svenskarna så blir det nog inte så mycket med det. Den som lever får se.

Maken är och besöker modern och det är nog så sant som Nonna säger i förra inlägget, att vi skall ta vara på den tid vi lever i. Det kan inte vara roligt att bli gammal och veta att de omkring en är borta och kanske själv vara borta från och till, i minnet i alla fall.

Yngste sonen är hemma från och till. Kom hem idag efter att ha varit i Göteborg några dagar. Duschade, åt och blev skjutsad in till bussen för att besöka kompisar i Uddevalla. Kommer väl hem i morgon när vi åker iväg. Men det är ju bra att ha en husvakt när man är borta. Han blir kvar hemma till på måndag då det bär iväg till Gotland och plugget igen.

Motorolja, fiskedrag och trädgård

Det märks att man inte är van att använda kroppens alla muskler tillräckligt mycket. Nog går det bra att klippa gräset med handjagaren - även när det har blivit lite för långt. Då är det enkelt att bara kratta ihop allt klipp. Men i går fick vi nog ett spel, både maken och jag och båda har vi idag ömmande muskler.

Har haft våra vänner sen 32 år här hela helgen och tagit det riktigt lugnt. Ett besök i lördags i Lysekil på Tändkulemotorns dag tillfredställde herrarna i församlingen medan vi damer tröttnade och letade upp ett par stolar där vi kunde sätta oss och bara prata och titta på alla dessa insatta och intresserade män. Mycket märkligt detta med gubbar och motorer. Förstår inte vad det är som lockar så.

I går vaknade vi till en nästan vindstilla dag och kopplade båten till bilen och åkte ner till Ellenösjön med spön och drag. Och den obligatoriska kaffekorgen som bl.a innehöll mackor med stekt ägg. Det blev visserligen bara några bottennapp men det var en underbar tur. Vännerna åkte söderut till Lindome direkt efter landstigningen medan maken och jag drog hemåt, parkerade båten, bytte kläder och satte igång i trädgården. Det är trevligt med besök men man blir lite rastlös efter ett par dagar.
Själv tog jag mig an gräset medan maken tog fram trimmern. Nu hade gräset tyvärr fått växa sig lite för långt där så det blev ett fall för lien till slut. Och motorsågen fick visa vad den går för då vi även fällde några lönnar och en alm som bildat ett litet buskage. Så nu har vi en brasa att elda till vinter igen.
Emellan allt detta jobb tog jag några vändor med skottkärran då jag staplade ved bakom verkstaden. Det är ved som har legat på tork sedan förra året då vi fällde ett stort antal granar i skogsbacken. Men den skall finnas lätt åtkomlig för uppvärmning av verkstaden så det är bara att flytta på den och stapla den intill väggen nära bakdörren.
Det kom några regndroppar på oss mot slutet men vi gav oss inte förrän allt var klart. 6 timmar höll vi på och det har kännts i kroppen varje gång man vänt sig i sängen under natten. Men som tur är är det en övergående smärta. Det finns ju de som måste dras med smärta jämt. Man skulle behövt ha både badkar och bastu för att mjuka upp kroppen igen. Idag blir det en lugn dag.

Shoppa är roligt ;-D

Nu är det fint - nymålat, ny framsida på ytterdörren och ny blomma på trappan.

Har varit och shoppat idag. T.o.m maken har handlat annat än sånt som skall vara till verkstaden eller motorcykeln. TVÅ par byxor fick han köpt, båda i linne och bara 300:- fattigare. Annat var det för mig- jag provade och bestämde mig också för två par byxor (rea = 375:- för båda) men dessutom hittade jag en jättesöt blus och så frågade expediten om jag sett tröjorna de hade rabatt på så det blev en sån också. Men, men fyra plagg för under 1000kr får man väl vara nöjd med, inte sant?
Har lämnat in två akvareller idag till utställningen 31 aug - 15 sept. Föreningen fyller 30 år och hoppas på att alla 38 medlemmar skall vara med och hänga tavlor. Jag har satt upp mig för två vaktpass, första och sista dagen. Det skall bli en fest för bara medlemmar direkt efter att vi stängt sista dagen och det får man ju inte missa. Kanske enda gången man får träffa de flesta av medlemmarna. På månadsmötena verkar det ju bara vara runt 15-16 st varje gång och jag misstänker att ca 10 av dem alltid kommer dit.

För-be-re-del-se

Ja, det gäller att kolla att man inte skrivit in en stavelse för mycket. E måste vara en av de allra vanligaste bokstäverna.
Skall ha syskonträff här i helgen. Syskonen på pappas sida, vill säga. Jag är ju rikt begåvad med en massa syskon, mest halvsyskon men de är ju faktiskt barn till antingen min mor eller min far så mao är det mina syskon.
På mors sida har jag sex stycken och på fars sida två. Och de som räknar får ihop det till åtta syskon men det är fel. Inalles har jag sju syskon- varav ett är helsyskon, alltså syskon både på mor och fars sida.
Nog om detta. I morgon dyker i alla fall lillebror med fru upp, eller rättare ner, de kommer från Leksand, alltså blir det ner eftersom Dalarna ligger norr om Dalsland. Sen kommer syrran med sambo utifrån kusten, närmare bestämt Orust. Vi tre har inte träffats tillsammans sen 2003 så det skall bli kul.
Brorsan är duktig på fisk och all mat som har med fisk att göra så jag har bestämt mig för kött. Hittade ett recept bå en blogg som jag tror blir jättebra: http://www.ragazze.se/2006/01/02/citron-och-pepparstekt-oxfile/
Jag har lagt oxfilén i marinaden och förberett såsen - för övrigt helt underbar - och till detta tänkte jag mig ugnsrostade rotfrukter. Allt för att det skall vara så enkelt som möjligt. Vill ju inte stå i köket när vi nu träffas 'live' för första gången på fyra år. Tänk vad tiden går fort!
Det blir tomat- och basilikabruschetta till förrätt och chilikryddad kladdkaka till efterrätt.
Som tur var så lät jag maken smaka av smeten innan jag gräddade den och det var för mycket chili i så det blev två kakor, vilket kom väl till pass när vi fick ett oväntat besök här nu i eftermiddags.

Nu är i alla fall alla för-be-re-del-ser färdiga- bara att invänta gästerna.
Ha en go' helg alla.

Vilken kväll!

Har suttit på altanen och invigt semestern med en liten whisky. Helt vindstilla och bara så underbart. Nu skall jag koppla av under hela morgondagen. Haha, om jag återkommer här i morgon kväll så får vi se hur det blev med det . Jag har ju faktiskt svårt för att sitta still men även om jag pysslar med en massa andra saker så är det i alla fall SEMESTER!!!

Rörmokare - fast bara nästan

Vem behöver hantverkare? Här är en som tog tag i saken själv när diskvattnet vägrade rinna ner. Jag brukar ju rensa handfaten med jämna mellanrum eftersom det händer att jag snabbtvättar håret där. Även om håret är kort så blir det små bollar av det när det blandar sig med den gegga som blir av tvål mm och lägger sig på insidan rören. Så till slut blir det ju stopp. Och jag brukar fixa det. Maken tar hand om de stora sakerna (bil mm) och jag de små (avlopp mm).

Nu var det ju inte tvål och hårstrån i köksavloppet. Först trodde jag att det var en mus som hade fastnat och dränkt sig. Så stor var nämligen proppen och alldeles grå och slibbig. Vad den bestod av tittade jag inte närmare på. Hade ingen större lust att dissikera den. Det räckte med det jobb som blev. Det är ju ett antal rörkopplingar som man först skall ha isär, rensa och därefter sätta ihop igen. Och varje gång man börjar så tänker man "Ja, så där skall den sitta, det kommer jag ihåg" och när man skall sätta ihop den igen så vet man hur den skall sitta men det blir aldrig riktigt lika i alla fall. Och att få det tätt är inte helt lätt. Och skam till sägandes får jag erkänna att jag var tvungen att be maken om hjälp det sista. Det visade sig att packningarn är på upphällningen och därför läckte det lite på några ställen. Han har ju lite mer kraft i händerna än jag så han fick det tätt till slut. Så jag får väl ta tillbaka det här med rörmokare, jag är nog bara lärling ännu. Det tar ju några år innan man får sitt mästarbrev :-D

Bärtider

Har precis plockat av nästan 2 liter av dessa godbitar. Det är härligt när man kan ta en bunke i handen och skörda egna bär och frukter. Fast frukter brukar det inte bli så mycket av. Vi får visserligen en del päron i år men jag vet inte vad jag skall göra med dem. Tycker inte att de är så goda. Nu skall jag ringa och fråga om barnbarnen vill komma och plocka hallon på lördag. Då finns det nog ytterligare 2-3 liter att skörda.

i nöd och lust

I går var äntligen en dag med uppehåll och sol så jag ringde kompisen och frågade om vi skulle ta en runda på golfbanan efter jobbet. Men tji fick jag. Nyss hemkommen från semestern var hon och fixade för pållen, därefter skulle hon ut till torpet och hjälpa maken med takomläggning. Sen kanske vi kunde gå ut. Man tappar ju lusten innan meningen är färdig ens.

Ringde min egen make och frågade om han tänkt åka till Kroppefjäll, vilket han skulle, och sa att jag gärna följer med. Det är träff varje onsdag hela sommaren - gamla bilar och mc mm. Man träffas några timmar och tar en fika i all anspråklöshet. Skön avkoppling. Och det gäller ju att njuta av det vackra vädret.

Väl hemma tog jag lite att äta och sen ringde makens telefon - en hiss som inte fungerade ända upp och en rullstolsburen dam som bor där uppe, naturligtvis! Jag har ju lovat "i nöd och lust" och nu när lusten inte fick sitt utlopp tyckte jag att jag kunde lida lite med maken. Åkte därför med honom till Lysekil - en timme dit, en timme hem och lite mek emellan - så vi skulle väl vara hemma igen vid 19-tiden. Trodde vi ja! Det blev en extratur Lysekil-Uddevalla-Lysekil med färja för att hämta hydraulolja och fylla på för att hissen skulle gå ända upp. Och det vet ju alla som varit på kusten under sommaren att det går hur lätt som helst! Inga turister alls! Ingen kö till färjan! Och vi skulle ju med båda vägarna! Klockan hann bli närmare 22 innan vi var hemma, men som sagt - har man lovat så har man- och lusten får nog sitt en annan gång.

Tur vi har målat färdigt :D

Läste GSM:s blogginlägg idag och låg nästan raklång i soffan...Missa inte kommentarerna!!! http://blogg.aftonbladet.se/3675

Gräsmattefynd

Klippte gräset idag och gissa vad jag hittade? Riktigt fina exemplar men de fick bara vara med på bild sen åkte de ut över altanräcket och ner bland buskarna. Förstår inte varför vi har Karl-Johan i gräsmattan när jag inte hittar några i skogen. De här vill jag inte äta, gräsmattan har ju fått både frukost och lunch så det finns nog nåt i svamparna som inte är bra för oss även om de är bra för gräset. Det vet ju alla att svampar suger i sig all skit som finns i närheten och fulla av tungmetaller är de med. Fast goda vid rätt tillfället.

Nu skall jag för första gången i år titta på Sommartorpet. Tycker jag är värd det efter den dryga 1,5 timme det tog att klippa gräset med handjagaren.

Hittade en som jag tycker är snyggare....

Sidmall, alltså. Har rensat upp lite, tagit bort alla bilder som finns att se på hemsidan i stället, om någon är intresserad.

Har äntligen kommit igång med målandet igen och har nu tre akvareller på gång. Olika motiv på varje. Får se om det blir nåt av dem eller om de åker ner i lådan. Jag gillar motiven men det är så förbenat svårt att få till det så som jag vill ha det. Och jag tycker det är tråkigt att måla samma sak flera gånger, tills man är nöjd med det. Men det är kanske det som skall till för att man skall lära sig denna svåra konst. Det blir till att ta skeden, nä jag menar penseln, i vacker hand och börja om från början tror jag, i alla fall med en av målningarna.

Potatis ur eget land

Premiär för den egna potatisen idag. Var lite rädd för att de hade ruttnat i jorden som har fått alldeles för mycket regn. Dessutom har vi aldrig haft så stora plantor förut och jag har fått höra:
-Mycket blast, lite potatis. Men de gånger vi tidigare odlat så har plantorna varit små och obefintligt med potatis så jag har struntat i vad alla säger.
Vad blev då resultatet? Jo, inte var det så mycket under de två stånd jag fick ta upp för att täcka en (eg. en och en halv) middag men GOOOOODDDDAA var de. Och alla gick åt. Satt det sista och tog ur kastrullen, saltade och lade på lite bregott...mmmmmm njutbart. Tröstade mig med att man inte blir tjock av potatis och har helt ignorerat att jag åt bregott till.

å me en glass i min hand å me sandaler av plast...

sitter jag i solen å läser gårdagens blad.....
Ja, glass har jag i ena handen medan den andra knappar föär fullt på tangenterna. Men nån sol är det då inte. Jo den försöker men regnmolnen är för många och för tunga. Tömde båten som står på parkeringen utan kapell innan jag gick in - då var det uppehåll - men nu är den nog halvfull igen. Förstår inte var allt vattnet kommer från.

Ac:n har lagt av men det gör ju inget just nu ;-| Ena dagen kom det kall luft och nästa var luften varm. Så bilen fick in till kylardoktorn och diganosen blev en riktig kalldusch. Nu skall det bli operation nästa vecka - jag får visserligen en fridag men det kostar. Skönhetsoperationen går på ca 5400:- men vad gör man inte för att slippa sitta och svettas när solen väl har vunnit kriget, vilket vi hoppas blir snart. Visserligen är det fyra veckor kvar innan semestern men det är roligare att jobba om det är sol - framför allt är det faktiskt lättare överhuvud taget när solen skiner.

Tittar ut och ser på regnet som faller. Det faller rakt ner men vilka droppar! Om man omvandlar dem till snöflingor hade ett dasslock nog legat i lä....
Men vi får väl vara glada, hallonen trivs, potatisen gror och vi behöver inte fylla vattenkannan!!!

Det gäller att hinna mellan regnskurarna....

• Huset skall få sin sista stykning och man får passa på mellan alla skurar.
• Gräset har fått sin lunch och som med allt som får näring så växer det så det knakar och man måste klippa. Även det får hinnas med mellan skurarna.
• Ogräs växer också och helst där man inte vill ha det...gissa när man skall hinna ta bort det?
  

kylskåpspoesi

Fick ett brev på posten från Posten. Inuti var det ett häfte med frimärken och ett ark med små magneter med ord på. Jag har ju sett sådana i bokhandeln och på syrrans kylskåp men inte haft nåt själv. Konstigt vad man måste tänka till när man är begränsad i ordförrådet. Men det blev en fin liten dikt:

vår
daggen sjunger i gräset
blommor spirar, doftar
fåglar målar musik i träden
morgonljuset älskar i grönska

Freak

Ja, så sitter man här, fredag kväll och jag är fast i datorn - igen! Men nu fungerar hemsidan som den skall iaf.
Mattias har kompisar här och det är alltid kul att höra dem där i köket spelandes nåt konstigt kortspel. Under alla dessa år som de har spelat Magic så har jag aldrig lyckats förstå det. Men någon form av SF (sience fiction, för dem som inte är insatta) är det tydligen. Lekarna är inte som en vanlig kortlek med 52 kort utan de har hela LÅDOR fulla med olika kort och sätter ihop en lek som passar dem för varje tillfälle. Kul har de i alla fall.

Nu skall jag stänga av den här mackapären och har lovat mig själv att inte starta upp den förrän tidigast måndag igen. Man måste ju njuta av fritiden också. Kanske blir det en tur med hojen i morgon - allt hänger som vanligt på vädergudarna. Vi har beställt bra väder. Hoppas bara ingen annan har hunnit före så att vi hamnar på reservlistan.

SBT...det måste det bara vara

Skit Bakom Tangenterna alltså...
En dag hade jag en hemsida som fungerade och så fick jag för mig att lägga på en besöksräknare och det funkar ju bra.
Så ber jag snällt Mattias att ändra flashen lite - den går lite för fort tycker jag. Som den väluppfostrade unge man han är så gör han mig till viljes. Ser jättebra ut.
Men nu tar allt så lång tid så fort man försöker länka till en annan sida. Och dessutom kommer inte handen fram ör länkarna överallt.

Så här sitter jag igen framför datorn, jag som påbörjade lite korttillverkning igår och tänkte städa undan allt för att kunna måla sen!
Hoppas nu bara jag får till det igen. Jag får börja med att kopiera hemsidan så att den finns kvar och sen ta bort flashen för att se om det är den som krånglar.... Jag är optimist, och dessutom klåfingrig, så det löser sig.

Har dessutom ytterligare en uppgift att lösa. Måste hitta hur man lägger in ord som ger träff på sökmotorerna.

Hemsida

Hemsidan är klar!!! Fick lite hjälp att komma igång av Mattias. Tack och lov för fingerfärdiga söner.
Nu skall jag emellertid vila lite från arbete i datorn på fritiden. Har en del att göra i trädgården och dessutom längtar jag efter att fatta penseln igen.

http://www.babban.se/

Vi har slutat titta på tv

När jag äntligen slår ner rumpan på kvällen för att koppla av så blir det ofta i soffan en stund innan läggdags. Och om nu någon skulle råka gå förbi vårt vardagsrumsfönster (eftersom vi bor granne med skogen så är det troligast ett rådjur eller nå't sånt som går förbi) så kommer de att få se två personer som sitter med var sin laptop i knät.
Jag brukar jobba med hemsidan och maken tittar på sidor med mc-utrustning, google-earth eller nå't annat flum. Han säger ibland: "kom titta här", varpå jag brukar svara: "vänta lite, jag skall bara fixa detta". Vad händer då? Jo, i denna värld som vi nu har hamnat i så kommer det strax ett mail med en länk så att jag kan gå in och titta på vad det nu var som inte kunde vänta...
När jag berättade detta för mina vänninor vred de sig av skratt och sa att vi inte var riktigt kloka. Vad gör de själva? Jo, degar framför tv:n och somnar så sött i fåtöljen. Njae, nu far jag nog med ljug men nå't åt det hållet är det nog. Vi har ingen tv i vardagsrummet och jag måste säga att jag inte saknar den särskilt mycket.

Nu skall jag ladda för midsommar. Prognosen lovar regn i rikliga mängder så då kanske vi slipper knotten för även om det regnar sitter vi nog på altanen om bara det är tillräckligt många plusgrader ;-)

Söndergnagd

Fästingar brukar jag klara mig från men de små dj-a knotten är ett otyg. De biter överallt. Höll på att bli tokig innan jag kom in i duschen och kunde skrubba mig ordentligt.
Vi hade hit en trädgårdskonsulent innan vi åkte till Gotland och hon ställde till det nåt så otroligt. Ja, inte för att hon har fel i sak men vi får ju en massa jobb med att gräva upp och flytta om. Så idag har jag grävt upp nästan alla lökar och lagt i, för åtgärden särskilt inhandlade, lökkorgar. De skall nu jordslås och tas fram till hösten och grävas ner med lite bättre struktur än vi haft innan.
Egentligen skulle det här ha gjorts innan alla kronbladen ramlat av så man såg vilken färg det var men det blir nog snyggt ändå även om det hamnar en och annan avvikande färg tillsammans i grupperna.
Nu skall jag krypa ner i sängen och läsa några sidor till i min kvällslektyr och hoppas på att sömnen infinner sig. Det är så fruktansvärt svårt att komma ur sängen när man bara fått 5-6 timmars sömn. En kort natt går ju an men de har en tendens att bli 5 - alltså hela arbetsveckan - och så är man helt slut när helgen kommer.
Men nu är det ju midsommarhelg snart och då har vi ju faktiskt en morgon extra som man kan sova ut på....;-)